Föreningens styrelse
Varje nordiskt land har varsin ledamot i styrelsen. Nuvarande styrelse valdes i samband med Nordiska Processrättsmötet i Reykjavik den 16–17 augusti 2022. Den har nedanstående sammansättning. Ledamöterna kan nås per e-post genom att klicka på respektive namn. Föreningen som sådan nås på e-postadress info@nffp.info.
Professor Anna Nylund (Norge, ordförande)
Professor Kim Sommer Jensen (Danmark)
Universitetslektor Hannele Tolonen (Finland)
Docent Sindri M Stephensen (Island)
Universitetslektor Henrik Bellander (Sverige)
Mer om föreningen framgår strax nedan.
Mer om föreningen
…att sammanföra nordiska jurister till informations- och meningsutbyte rörande frågor om rättsskipningen i de nordiska länderna, samt om forskning och undervisning i processrätt. (Ur NFfP:s stadgar)
Vid ett möte på Köpenhamns Universitet den 14 mars 1981 grundades Nordiska Föreningen för Processrätt (NFfP).[1] Föreningens syfte framgår av ovanstående utdrag ur stadgarnas § 1.[2] Initiativet till föreningens tillkomst skall ha tagits av dess första ordförande, professor emeritus Per Olof Ekelöf (Sverige) och dennes efterträdare som ordförande, professor, senare Folketingets ombudsmand for forvaltningen, Hans Gammeltoft-Hansen (Danmark).
Föreningens viktigaste aktivitet är, alltsedan sin tillkomst, att (vanligtvis året efter det under vilket det hållits Nordiskt Juristmöte, alltså vart tredje år) arrangera ett nordiskt processrättsmöte (ibland kallat processrättskonferens, tidigare bland annat -seminarium eller -symposium). Uppgiften att anordna ett sådant möte cirkulerar mellan de nordiska länderna. Det första hölls i Danmark i anslutning till föreningens grundande; det sjätte och det elfte hölls också där år 1994 respektive 2009. I Sverige hölls det tolfte mötet år 2012 och där hölls dessförinnan det andra och det sjunde år 1983 respektive 1997. Finland var värdland för det tredje, åttonde och trettonde mötet år 1985, 2000 respektive 2015. Det fjärde, det nionde och det fjortonde mötet hölls i Norge år 1988, 2003 respektive 2018. Island stod värd för det femte mötet år 1991 och det tionde år 2006; där skulle följdriktigt det femtonde mötet hållas år 2021 men på grund av Covid-19-pandemin har det skjutits upp till den 16–17 augusti 2022.
Ursprungligen inbjöds fast anställda universitetslärare i processrätt automatiskt som medlemmar av NFfP medan ”andra jurister, som visat särskilt intresse för rättsskipningens problem” kunde väljas in som medlemmar. Sedan flera år tillbaka (och nu även enligt stadgarna i deras lydelse sedan 2015) tillämpas inte längre något invalsförfarande, utan alla nordiska jurister — såväl akademiskt som mer praktiskt verksamma — med intresse för processrätt är välkomna till föreningens sammankomster och betraktas genom sitt deltagande som medlemmar i föreningen.
Mellan de nordiska processrättsmötena omhändertas föreningens angelägenheter av en styrelse, i vilken varje nordiskt land har varsin ledamot. Styrelsens aktuella sammansättning framgår ovan. Docent, sedermera professor Eric Bylander (Sverige) valdes till föreningens sjätte ordförande år 2012 efter høyesterettsdommer Magnus Matningsdal (Norge), som var föreningens ordförande sedan år 2000.[3] Bylander efterträddes år 2022 som ordförande av föreningens sjunde ordförande, den första kvinnan på posten, professor Anna Nylund (Norge).
1 Se professor emeritus Per Olof Ekelöfs notis om detta i SvJT 1981, s. 495 f., under rubriken Nordisk förening för rättskipning (ett föreningsnamn som samnordiskt betraktat lär ha ansetts mindre välvalt) och jfr den förste finländske styrelseledamoten, professor Per Ole Träskmans motsvarande notis i JFT 1981, s. 312, under den mer rättvisande rubriken Nordisk förening för processrätt.
2 Denna framställning bygger på en presentation av föreningen av Eric Bylander publicerad i Svensk Juristtidning nr 4 2013. Den uppdaterades senast i september 2022.
3 Efter de två första, ovan nämnda, ordförandena och före Matningsdal har høyesterettsdommer Hans M. Michelsen (Norge) och professor Stefán Már Stefánsson (Island) varit ordförande.